Distress oxides vs distress inks

En av mina pysselpassioner är ink blending. Har länge varit sugen på att göra en blending-jämförelse mellan Distress Oxides och Distress Inks och detta blev ju högaktuellt nu då oktobers tema är Distress Oxides. Ni har alla säkerligen redan sett mängder med YouTube-klipp på dessa underbara inks men hur stor är skillnaden i verkligheten när man ska blenda? Och blir det verkligen olika resultat med olika papper? Jag beslöt mig för att ta reda på detta. Ladda upp med en extra kopp kaffe för här kommer många bilder;

Jag testade alltså hur samma färger skulle se ut när man gjorde ink blending mellan Distress Oxide (DO) och Distress Ink (DI). Jag använde mig av 5 olika typer av papper, Strathmore Bristol Smooth (B), Ranger Watercolor paper (R), vit cardstock (CS), vattenfärgspapper av okänd tillverkare (NN = no name) och Canson watercolor paper (CW). Färgerna jag valde var Wilted violet, Picked raspberry och Carved pumpkin (det är ju snart Halloween *smile*). Jag använde mig av Ranger mini ink blending tool med tillhörande foam. När jag blendade försökte jag göra på så lika sätt som möjligt för att det skulle kunna gå att jämföra resultatet. Inget vatten är sprejat på någon bakgrund.

Några allmänna slutsatser (innan jag dyker in på detalj):

  1. Över lag så var det enklare att blenda Distress Oxide i förhållande till Distress Ink. Färgen ”glider” enklare oavsett papper.
  2. Personligen hade jag enklare att få till snyggare övergångar med Distress Ink jämfört med Distress Oxide (detta verkar vara väldigt individuellt efter en lite lätt ovetenskaplig undersökning bland mina pysselkompisar)
  3. Svårt att få till en lätt applicering av färg med Distress Oxide, det kommer mycket färg med en gång
  4. Canson Watercolor paper var den största överraskningen i mitt lilla test.

Papper: Strathmore Bristol Smooth

Som väntat så var det väldigt enkelt att blenda på pappret eftersom det har ett glatt ytskickt som helt enkelt gör att färgen flyter fram över det. DO gav intensivare resultat än DI som gav ett mer ”prickigt” resultat (inget vatten är tillsatt). Det var dock enklare att få till en jämnare övergång med DI. DO upplever jag mest att man skjuter fram och tillbaka så ena färgen alltid tar över från den andra.

Papper: Ranger Watercolor paper

Detta papper ska ju vara specialanpassat för just Distress-produkter och jag håller med om att det är väldigt lätt att jobba med. Både DO och DI går väldigt smidigt att blenda. Precis som med Bristol så ger DO ett mer intensivt resultat och DI upplevs mer ”prickigt”.

Papper: vanligt vitt cardstock

Jag brukar föredra att använda vanlig slät vit cardstock om jag vill få till en väldigt intensiv färg när jag blendar. Som synes på resultatet så är de väldigt lika mellan DO och DI. Upplever att övergångarna är enklare att få till med DI än DO men det är enklare att få på färgen med DO. Man får jobba mer än med de tidigare pappren men jag tycker resultatet brukar vara värt det. Man får också vara lite mer försiktig med hur man blendar eftersom det är enklare att få avtryck av verktyget. Brukar gå alldeles utmärkt om man börjar vid sidan av pappret och försiktigt blendar på. Ju mer färg du har på pappret, desto mindre försiktig behöver man vara.

Papper: no name watercolor paper

Nästa papper ut är ett vattenfärgspapper av lite tunnare sort som skulle vara bra för blending. Jämfört med de andra papprena i detta test så blev resultatet inte lika intensivt för varken DO eller DI trots lika mycket blending. För DO så ändrades även färgen mot att gå mot gult som i Mustard seed men det är fortfarande Carved pumpkin. Pappret fungerade utmärkt att blenda på och kanske kan vara att föredra om man vill ha ett ljusare resultat men har svårare för att inte blenda med kraftiga rörelser.

Papper: Canson watercolor paper

Sista pappret ut och detta var den stora överraskningen för mig i testet. Jag har provat det innan men fick inte samma resultat som jag fick denna gång. Pappret är något kärvare att blenda med, glider inte lika enkelt. Det gav ett oerhört intensivt resultat för både DO och DI och övergångarna gick väldigt smidigt för båda.

Resultat

I slutändan så kommer jag fram till att det går bra att blenda med vilken som av dessa produkter. Jag hade enklare för övergångarna med DI men tycker verkligen om hur enkelt DO blendar på pappret. Är man ute efter ett mer intensivt resultat verkar DO vara att föredra medans om man vill ha en lättare blending så är DI bättre då det är svårare att få till med DO eftersom man får med väldigt mycket färg.

Om man ser på pappersfrågan så är Bristol det enklaste av papprena att blenda på medans de andra papprena alla ger goda resultat, om än olika. Så, det beror helt enkelt på vad du vill åstadkomma med ditt projekt. Vill ju även flika in att detta är min högst personliga åsikt så prova och se vad du tycker fungerar bäst för dig!

Så, vad gör man då med alla dessa bakgrunder i slutändan 😉 Här kommer en bunt med kort som producerats med dem:

Här delade jag en av bakgrunderna på mitten och använde den som panel på detta kort. De söta figurerna kommer från ett set från My Favorite Things som heter BB Fab-BOO-lous friends. Figurerna är stämplade med Versafine Onyx black ink och heat embossade med Ranger Clear embossing powder och sedan färglagda med pennor liknande Distress markers. Textstämplen är lånad från en kompis och heat embossad med Ranger white embossing powder.

En variation på kortet ovan gjort på samma sätt. Katten är från eget förråd. Pumpans ansikte har jag embossat med glitter embossing pulver för det där lilla extra.

Här kommer samma söta spökgäng från My Favorite Things som ovan. Jag har även använt Grid window die från Mama Elephant och Grassy border die från Lawn Fawn. Texten är stämplad med ”glow-in-the-dark” embossing pulver och lyser verkligen i mörkret. Man kan behöva ”ladda upp den” under en lampa för extra effekt. För att få texten att synas ordentligt så embossade jag den först i vitt och la sedan ”glow-in-the-dark” embossing pulvret ovanpå, annars är det ”nästan” genomskinligt.

Här kommer ytterligare ett glatt spökgäng. Bakgrunden har här fått ett spindelnät stämplat med Versafine Onyx black ink och sedan embossat med glitter embossing pulver. Stämplen är från egna gömmor men jag vet att det finns liknande från Stampers Anonymous som du kan be Anna ta in genom att skicka ett mail.

Sista kortet ut är detta som är stämplat helt med Versafine Onyx black ink och texten är sedan embossad med glitter embossing pulver. Ramen är gjord med My Favorite Things Wonky stitched rectangle.

Jag hoppas verkligen att detta har fått er att vilja prova på ink blending.

Marianne

Kortmakare med passion för ”ink blending” och små söta djurstämplar. Smått besatt av allt Lawn Fawn och kan inte hjälpa att köpa söta mönsterpapper, bara för att ha dem hemma att klappa på.

Post Author: Marianne

Marianne
Kortmakare med passion för "ink blending" och små söta djurstämplar. Smått besatt av allt Lawn Fawn och kan inte hjälpa att köpa söta mönsterpapper, bara för att ha dem hemma att klappa på.

1 reaktion på ”Distress oxides vs distress inks

    Popup kort till Halloween – Pyssloteket

    (19 oktober, 2018 kl. 11:01)

    […] mitt förra inlägg om Distress Oxides vs Distress Inks så hade jag ju en mängd med bakgrunder att göra något med. Här ville jag visa hur man kan […]

Kommentera