Heat embossing

Hej! Idag tänkte jag dela med mig av lite tips och trix gällande heat embossing. För den som aldrig stött på begreppet förr kan man enkelt säga att heat embossing är när man använder värme för att smälta fast ett finkornigt pulver i ett stämpeltryck. Resultatet blir en (oftast) blank relief. Här har jag embossat en bakgrundsstämpel med genomskinligt pulver på vitt cardstock.

Om man vill pröva på att embossa så är själva embossingpulveret det man absolut måste ha. Embossingpulver finns i regnbågens alla färger (och några därtill) men mina favoriter är vitt, clear, silver och guld – det är de jag använder allra mest. Sen behöver man en stämpeldyna av nåt slag. Den, i mitt tycke, överlägset bästa för just embossing är VersaMark. Den är färglös, torkar långsamt och är lite kladdigare än vanliga stämpeldynor. Det går naturligtvis att embossa på andra dynor men de får inte ha för kort torktid. En pigment ink funkar utmärkt. Ett tips är att använda en färgad stämpeldyna med genomskinligt embossingpulver istället för att köpa på sig pulver i en massa olika färger. Effekten blir densamma PLUS att man inte riskerar en myriad förlupna rosa/blå/gröna embossingkorn som förstör det man åstadkommit.

Ett sätt att minska risken för just de förlupna embossingkornen är att köpa en antistatborste eller -dyna. Om man använder den på sitt cardstock innan man stämplar så neutraliserar man fett och statisk elektricitet och får därigenom en bättre chans att lyckas med sin embossing. Och för det så krävs det en värmekälla. En varmluftspistol tycker jag är ett måste i varje pysselvrå, åtminstone om man, som jag, är lite otåligt lagd. Men om man nu bara vill prova på embossing utan att köpa en massa attiraljer så kan jag tipsa om…. brödrosten! Jag gjorde 50 tackkort med hjälp av vår brödrost (och en stekpincett för att hålla fingrarna ur värmen 😉 ) så det går absolut.

Här kommer lite bilder från processens gång. Som ni märker är mitt svarta cardstock ganska ”dammigt” på första bilden, till vänster. Det beror på mjölet i antistatborsten. När man väl smält fast sitt pulver så går det lätt att torka av med en bit torrt hushållpapper eller liknande. På bilden till höger har jag strött över mitt embossingpulver. Som synes har jag fortfarande några enstaka vita kort på rymmen. De borstar man enkelt bort med en fin pensel.

Någon kanske uppmärksammade pennan som fanns med på produktbilden? Det är en penna med två uddar, en vanlig och en penselspets, som innehåller samma ink som dynan. Den är behändig om man vill skriva på frihand, ”färglägga” något med embossingpulver, eller om man upptäcker att man inte stämplat helt perfekt; då är det enklare att fylla i det som saknas med pennan än att försöka stämpla ovanpå det tidigare trycket. (Om man inte har en Misti eller liknande, så klart.)