I’m distressed about…..

… not using my distress inks enough! För så är det tyvärr. Även om de är min absolut bästa pysselprodukt så finns det så mycket annat som också är roligt att de tyvärr ofta får stå tillbaka. För att påminna mig själv om hur kul de är har jag i dagens inlägg valt att fokusera på två varianter av en teknik som jag tycker distresserna är extra bra till och som jag hoppas ska kicka igång inspirationen hos både dig och mig.

Det här inlägget var egentligen planerat att vara en Youtubefilm men tyvärr är jag oplanerat snorförkyld så orken räckte bara till ett bildinlägg. Men det är desto fler bilder så hämta en kaffekopp och värm upp scrollknappen!

Edit: Jag letade i vårt videoarkiv på Youtube och där hittade jag en film som visar samma teknik. Du hittar den ->HÄR<- om du föredrar, eller vill komplettera med, rörliga bilder.

Det jag ska göra idag är två tekniker snarlika varandra: den ena är en falsk akvarell där jag tillför färg och den andra en ghost teknik där jag lyfter bort färg. Vad de båda har gemensamt är att jag sprayar vatten på stämplarna för att åstadkomma effekten. Jag är van att göra det här med mina distress inks så jag har med flit valt oxides istället för att se hur de reagerar. Färgvalen, Forest moss och Antique linen, baserar sig på att jag hörde några stycken som valde dessa som sina minst använda färger och då var jag ju tvungen att pröva. Duon kompletterades med Ground espresso som jag själv inte använder till överdrift. Jag använder blending brushes att lägga på färg med och två olika cardstock: Canson XL och Distress white heavystock för att jämföra de två.

När jag gör inkblending med oxides så börjar jag alltid i var sin ände med de två yttersta och lägger sen till den tredje emellan. Det här gör jag mest för att försöka fördela utrymmet lika mellan de tre färgerna. Så här långt kan jag raskt konstatera att det här heeeela skillnaden att blenda på den supersläta heavystocken jämfört med den det strukturerade och lite ”torra” akvarellpappret.

Här har även Forest moss lagts till. Det är inte lika stor skillnad på akvarellpappret (vänster/övre) och heavystocken (höger/nedre) IRL, det är min belysning som spökar, men liiiite mer intensiv tycker jag nog färgen blir på det släta pappret.

Som vanligt avslutar jag med en dusch från min distress sprayer och plockar bort lite färg med ett hushållspapper. (Kan också vara så att jag råkade nysa och orsaka små skvätt vilket skapade ett behov att spraya lite till…..)

Så till själva tekniken! Till det här steget är det bra att ha en Misti eller annat stämplingsverktyg men det är absolut inget måste. Som vanligt är fördelen med Mistin möjligheten att stämpla om igen när/om det inte blir bra. Men jag har gjort det här med akrylklossar med absolut fullgott resultat! Ett tips om man stämplar med clearstamps och akrylkloss: lägg en musmatta eller en bit dekorgummi under så att det blir lite svikt när du stämplar. Jag lovar att resultatet blir resor bättre än att stämpla på en hård yta. Sen behöver man stämplar och här är det nödvändigt att det är solida motiv, sk siluettstämplar. Många layering sets har ju också ganska solida lager som säkert kan funka. Jag använder mig av den gamla favoriten Leaf clusters från Altenew och arrangerar några kvistar på mitt cardstock, i det här fallet distress heavystock, och lyfter upp dem med locket.

Sen sprayar jag vatten på mina motiv och stämplar på mitt infärgade cardstock, alltså med enbart vatten. Tricket är att få till en lagom mängd vatten. För mig personligen är det lagom när jag ser att det pölar sig lite grann runt och under stämpeln när jag trycker till. Det motsvaras av två duschar med min sprayer men det kommer ju vara helt olika beroende på alla möjliga faktorer. Pröva dig fram! Har du en Misti så är det ju som sagt lätt att stämpla om skulle det råka bli för lite vatten. Och råkar det bli för mycket så är ett tips att ha en bit hushållspapper till hands att suga upp överskottsvattnet.

Jag låter locket ligga på en stund och gotta sig så att färgen under hinner lösas upp ordentligt. När jag lyfte på locket blev jag lite förskräckt då jag tyckte det såg ut som att vattnet börjat lösa upp pappret, så där som när det blir papperskorvar ni vet, men när det torkat såg det okej ut igen.

Jag upprepade proceduren tills pappret var täckt genom att flytta runt mina stämplar och vända på pappret.

Variant nummer två går till på nästan exakt samma sätt med den enda skillnaden att jag färgade in mina stämplar innan jag sprayade vatten. Här tillför jag alltså färg (och vatten). Ett gott tecken på en bra vattenmängd är att färgen pölar sig/bildar droppar på stämpeln.

Här ser man ganska tydligt att det (i min smak) är lite för lite vatten på de nedersta bladen. De har helt behållit sin färg och kontur istället för att bli lite mer lösa i formen. Ett tips: När färg och vatten pölar sig som det gör på de övre bladen blir snyggast om man har tid (och tålamod) att låta det självtorka.

Den färdiga panelen.

Och här är de sida vid sida. Vilket utseende man föredrar är så klart en smaksak och kanske beroende på vad man vill förmedla, vilket syfte kortet har. I slutändan var det heller inte så stor skillnad mellan de olika papperstyperna men om jag måste välja skulle jag säga att jag föredrar Canson. Jag tycker det hanterar vätan bättre, kanske för att det är ett uttalat akvarellpapper. Väger man dessutom in prisskillnaden, 13:-/ark för heavystock och 6:-/ark för Canson (i block, inte spiralbundet) så är valet givet.

Efter att panelerna torkat helt så jobbade jag vidare med dem genom att stämpla text ovanpå. Japp! Rakt över hela bakgrunden, ba’! Båda stämplarna är gamla inventarier och kommer från My favourite things med det finns liknande från Hero arts i nuvarande sortiment.

När jag stämplar stora bakgrundsstämplar i Mistin så gör jag det alltid ”baklänges”: jag har stämpeln på botten och fäster pappret på dörren med lite icke-permanent tape. Att jag gör åt det hållet beror mycket på att foamen på mina stämplar i många fall sett sina bästa dagar och man vill ju inte att de ska lossna mitt i alltihop

Till panelen där jag stämplat kvistarna med färg använde jag Antique linen som syntes bra mot den lite mörkare bakgrunden. Varianten där jag vattenstämplat upplevde jag blev lite mjäkig med linen så jag stämplade igen, denna gång med Vintage photo. Det här är det jag älskar med Mistin, att man faktiskt i viss utsträckning kan ändra sig.

Båda bakgrunderna fick stänk i brunt och guld för lite mer struktur.

Så här färdigställde jag sen korten.

Den färgade varianten stansade jag ut med mina Infinity dies för yttermåttet. Sen använde jag en ramdie från Heffy doodle för att skära ut innerdelen och ersätta den med en som var utskuren i guldfärgat cardstock. (Heffy doodle-dien har jag specialbeställt från Annas nya leverantör, Craftlines. Där finns hur mycket skoj som helst!)

(Att jag stansat snett som ett fyllo är inte diesens fel!)

Jag monterade bakgrunden på kraftfärgad kortbas och embossade en liten text från Mama elephants ”Birthday messages”. ”Hello”-dien kommer från Altenew (”Fancy hello”) och den har jag stansat tre gånger i cardstock plus en i guld för att bygga lite höjd.

Den vattenstämplade versionen fick en fotomatta av guld och här kommer ytterligare ett tips: När du gör en sån fotomatta – skär ut mittpartiet och spara till nåt annat. Ingen kommer någonsin att se det och det finns ju roligare saker att lägga pengarna på än cardstock.

Även här blev det kraft som kortbas och en embossad text från samma Mama Elephantset som ovan. Den guldfärgade kvisten kommer från Pinkfresh studio, Floral circles die set, och är en beställningsvara. Jag monterade den på en cirkel av vellum för att få lite separation mot bakgrunden.

Så, det var mitt bidrag den här distressveckan. Hoppas vi i designteamet lyckas inspirera dig att upptäcka eller återupptäcka dina distress inks och/eller oxides.

Skulle det vara så att du behöver komplettera med färger eller inser att din blending foam är lite maläten, ja då ska du passa på att utnyttja veckans erbjudande: Köp fem, betala för fyra för distress ink och mini ink pads, oxide inks, blending tools och blending foam. Billigaste varan på köpet. Rabatten syns inte direkt i kassan utan måste justeras i efterhand av Anna.